torsdag 19 mars 2009

Tinnitus är hans namn.







Tänk idag är han 1 månad, den lille knatten, Tinnitus heter han.
Det är fantastiskt vad EN valp hittar på, tyst knallar han omkring och plötsligt är han borta !!!
I det smalaste utrymme som finns i rummet tog han sej in, ålade sej som en mask, men nu ska han ut baklänges, nu blir det värre. När jag får tag om hans lilla bakkropp känns det som han spänner hela sin kropp som en paraply.
" Vill inte "
Kanske han minns hur det var att födas för det här kunde lika gärna vara berättelsen om hur han föddes.

Huuu vad jobbigt det var och som jag lirkade och drog i den bakkroppen. Alla hinnor var borta och bakbenen var blålila, så det var ont om tid.
Men nu är han ute och bra mår han, äter sin valpmat och är hur duktig som helst, och jag är hans lek-kompis, än så länge, fast nog tittar han längtansfullt till de små valparna.
Hur ska jag kunna sälja en sån här liten kompis ???

Det är lika hemskt varje gång, som uppfödare ska man spara med hjärnan, och inte med hjärtat, om man strävar framåt.
Men tack och lov så har den här valpen en för mej intressant stamtavla så jag skulle kunna spara honom, och är IDAG bland det finaste jag
haft, vi får se var han hamnar, det är mycket som ska "bli rätt" än.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------












3 kommentarer:

  1. Hallegud en sån liten en, som en sockerbit!

    SvaraRadera
  2. Han e ljuvlig.Kanske skulle jag ha en hane,eller inte??Svårt detta när jag ser sötnosen.
    Kramar från oss

    SvaraRadera