Min värsta vecka....

   Idag är Teas valpar en vecka och jag börjar försiktigt andas igen.....
Efter en långdragen förlossning blev det kvar 6 efterbördar av 7 de ville inte släppa från livmodern.
Utan att tråka ut er med för mycket detaljer så kan jag säja att jag har varit riktigt orolig.

Hon fick valparna på en torsdag, och fredag kväll började febern stiga, då var det 17 minus ute och det tog emot att åka 9 mil till Karlstad med små valpar.

Den oro man känner och ångest inför utgången går inte att beskriva......

Jag har sedan min Bullmastiff tid en livlina vid namn Kari, hon är veterinär och kommer från Finland, med hjälp av henne så klarade vi det här, men det var kris......
jag är så glad att jag har varit med ett tag när sånt här händer.

Tea mår idag bra och har fått tillbaka sin livsglädje/matlust, det betyder att också de små valpmagarna blir mättade.

3 hanar:   2 tric, 1 blenheim
4 tikar:   1 tric, 3 blenheim

 

.....vill inte vara med på bild.