Jag brukar vara ganska hårdflirtad men nu rann tårarna.
Vad som mest berörde mej vet jag inte riktigt, men barnkören på fredag och Daniels föräldrar och hela hans släkt berörde mej till tårar, lyckotårar.
Att Victoria har kämpat stenhårt för sin Daniel gjorde att tårflödet hos mej liknade den värsta tsunamin.
Heja Daniel, och Victoria er lycka kan ingen undgå !
Lycka till !
Om jag hade varit med på efterfesten, så hade jag säkert hittat rätt bland de 600 rummen, och funnit mej väl tillrätta, de kungliga gästerna hade säkert nickat instämmande när jag babblat om mina planer i cavaliervärlden.
lördag 19 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar